Meny
Artikel 21 i EU:s visselblåsardirektiv föreskriver åtgärder för att skydda visselblåsare mot repressalier. I punkt 2 i artikeln föreskrivs att personer som rapporterar information om överträdelser eller gör ett offentligt utlämnande. I enlighet med detta direktiv ska inte anses ha brutit mot någon restriktion om utlämnande av information och ska inte ådra sig ansvar av något slag. Explicit med avseende på en sådan rapport eller ett sådant offentliggörande. Fdessutom att de hade rimliga skäl att anta att rapporteringen eller offentliggörandet av sådan information. Detta var huvudsakligen nödvändigt för att avslöja en överträdelse i enlighet med detta direktiv. Punkterna 4 och 7 i samma artikel innehåller samma villkor om nödvändig rapportering eller offentliggörande.
Detta är ytterst viktiga skyddsåtgärder för rapporterande personer, som har villkorats ytterligare i den slutliga texten i direktivet. För att en rapporterande person ska kunna använda sig av dessa skyddsåtgärder. Det är inte tillräckligt att rapportera information om överträdelsen i enlighet med villkoren i artikel 6 i direktivet. Dessutom måste den rapporterande personen med en viss grad av säkerhet kunna bevisa nödvändigheten av att rapportera eller offentliggöra informationen för att avslöja överträdelsen.
Rapporterande personer är därför skyldiga att skilja mellan information om överträdelser. Vilka är nödvändiga för att avslöja överträdelserna och vilka är inte nödvändiga för att avslöja överträdelserna. Återigen är skillnaden allt annat än trivial. Om en rapporterande person rapporterar information om en överträdelse som var relevant och till hjälp, men inte nödvändig, kan han eller hon ådra sig ansvar för att ha lämnat sådan information.
I den föregående bloggen hävdades det att direktivet uppenbarligen delar upp personer som rapporterar i god tro i grupper med ”mer” och ”mindre” god tro. Den senare är undantagen från skyddsåtgärderna. Men även för de ”mer” rapporterande personerna i god tro är skyddsåtgärderna allt annat än självklara enligt direktivet. EU:s visselblåsarlag föreskriver ett ytterligare villkor för visselblåsarens skydd mot repressalier. Som avser den information som rapporteras eller offentliggörs av en rapporterande person. Detta villkor ingick inte i direktivets förslag och lyckades smyga sig in i den slutliga texten.
Enligt definitionen i artikel 5.2 i direktivet avses med information om överträdelser information om faktiska eller potentiella överträdelser. Som inträffat eller med stor sannolikhet kommer att inträffa. Att rapportera eller offentliggöra sådan information i ”mer” god tro är dock inte tillräckligt enligt direktivet. Rapporteringen av sådan information måste vara nödvändig för att avslöja överträdelsen.
Nödvändigheten av att rapportera eller offentliggöra villkor från artikel 21. Dessutom höjs den redan mycket höga ribban för rapporterande personer att använda sig av skyddsåtgärderna. Medlemsstaterna kan dock fortfarande välja ett mer effektivt skydd mot repressalier och införa villkor för skyddsåtgärder som är mer gynnsamma för rapporterande personer än de som anges i direktivet.
Har du fler frågor om skydd för visselblåsare? Kontakta oss om du vill veta mer om vår kostnadsfria whistleblowing-lösning för företag med färre än 250 anställda. Betalar du redan för din plattform för visselblåsare? Vi kan hjälpa dig att byta!