Interna visselblåsarklagomål har blivit en viktig mekanism för att ta itu med olagliga handlingar i företagsmiljön. Men kan ett företag vägra att behandla ett internt klagomål om det anser att det finns otillräckliga bevis eller otillräcklig information från visselblåsaren?
Svaret på denna fråga beror på flera faktorer och aspekter.
Till exempel den lagstiftning som för närvarande gäller i varje europeiskt land och varje företags egna interna policy.
I många länder har lagstiftningen om visselblåsning införlivats från EU-direktivet. Avsikten är att skydda visselblåsare. Detta tillsammans med att främja en mer etisk och transparent miljö inom organisationerna. Det främsta syftet med denna nya lagstiftning är att uppmuntra anställda att rapportera olaglig verksamhet i affärsmiljön. Det vill säga utan rädsla för att bli avslöjad av andra kollegor. Dessa lagar fastställer tydliga förfaranden för visselblåsning och skydd av visselblåsare.
Avsaknaden av tillräckliga bevis eller information utgör dock en utmaning i hanteringen av visselblåsarkanalen. En anställd kan rapportera internt baserat på legitima misstankar eller farhågor. Men utan krav på konkreta bevis. Inför detta scenario kan företag ställas inför beslutet om de ska undersöka en sådan rapport eller inte.
I många fall föreskriver visselblåsarlagar att företag måste utreda alla klagomål. Detta gäller oavsett djupet på den gateway som godkänts av visselblåsaren. Detta säkerställer att ingen olaglig handling förblir outredd på grund av brist på solida bevis. Syftet med denna lagstiftning är att skapa en miljö som gör det möjligt för anställda att rapportera utan att oroa sig för att deras klagomål kommer att avvisas om de inte lyckas lägga fram starka bevis i första instans.
Detta innebär inte att det inte finns situationer där företaget ifrågasätter genomförbarheten av en undersökning på grund av brist på bevis eller information. Detta kan omfatta anonyma påståenden utan tillräckliga detaljer, vaga påståenden eller påståenden utan solid grund. I dessa situationer bör företagen överväga om den information som lämnas i klagomålet är tillräcklig för att motivera att en intern utredning inleds eller att en tredje part (antingen en behörig myndighet eller en domstol) vidtar åtgärder.
Vad händer om företaget vägrar att behandla klagomålet från visselblåsaren?
Om ett företag vägrar att hantera ett klagomål utan motivering eller relevant berättigande kan det utsätta sig för rättsliga risker, inklusive sanktioner. Därför bör företagen ha tydliga riktlinjer och rutiner för att hantera sådana situationer. Och att de fastställer krav för validering av interna klagomål från visselblåsare, i enlighet med lagen.
För att uppmuntra visselblåsare att tillhandahålla all den information som krävs för att göra en underbyggd rapport är det viktigt att företagen säkerställer konfidentialitet och anonymitet i alla skeden av den interna visselblåsarprocessen.
Brist på bevis bör inte vara ett skäl att avvisa en rapport utan tillräcklig motivering. Företagen bör dock fatta välgrundade beslut och följa gällande lagstiftning för att skydda visselblåsare och säkerställa integriteten i sina interna processer.
Läs mer på vår blogg:
-
Kan ett företag vägra att behandla ett klagomål från en visselblåsare i brist på bevis och information från visselblåsaren?
Interna visselblåsarklagomål har blivit en viktig mekanism för att ta itu med olagliga handlingar i företagsmiljön. Men kan ett företag vägra att behandla ett internt klagomål om det anser att det finns otillräckliga bevis eller otillräcklig information från visselblåsaren? Svaret på denna fråga beror på flera faktorer och aspekter. Till exempel den lagstiftning som för…
-
Ledande befattningshavares och styrelseledamöters roll under ett företags interna visselblåsarprocess
Trusty Free programvara för visselblåsare En intern visselblåsarprocess i ett företag är en viktig mekanism för att identifiera och hantera oegentligheter, bedrägerier eller etiska överträdelser. I lagstiftningen om visselblåsning fastställs tydliga riktlinjer för hur organisationer ska hantera visselblåsning, och inom detta ramverk spelar högre chefer och direktörer en nyckelroll i utredningen av dessa anklagelser. Vi…
-
Navigera i efterlevnaden av hälso- och sjukvårdslagen: En färdplan för små och medelstora företag i ljuset av Office of Inspector General (OIG) 2023 General Compliance Program Guidance (GCPG)
1. Förståelse av GCPG för små och medelstora företag: OIG:s GCPG är en omfattande resurs som är utformad för att hjälpa hälso- och sjukvårdsenheter att navigera i den komplexa världen av regelefterlevnad. För små och medelstora företag är denna vägledning en ledstjärna som visar vägen till efterlevnad i en sektor som är full av regler.…
-
Kan ett företag vägra att behandla ett klagomål från en visselblåsare i brist på bevis och information från visselblåsaren?
Interna visselblåsarklagomål har blivit en viktig mekanism för att ta itu med olagliga handlingar i företagsmiljön. Men kan ett företag vägra att behandla ett internt klagomål om det anser att det finns otillräckliga bevis eller otillräcklig information från visselblåsaren? Svaret på denna fråga beror på flera faktorer och aspekter. Till exempel den lagstiftning som för…
-
Process och hantering av ett whistleblowingklagomål i koncerner
Införandet av en intern kanal för klagomål från visselblåsare spelar en viktig roll för att främja affärsetik och öppenhet i organisationer. I en koncern, där olika företag samarbetar och delar på resurser, blir det ännu viktigare att hantera intern visselblåsning på ett korrekt sätt. Organisationsstrukturer kan vara komplexa, med flera enheter som verkar under en…
-
Privata enheter är inte skyldiga att implementera visselblåsarkanalen: Minimikrav
Lag 2/2023, från den 20 februari, reglerar skyddet för personer som rapporterar överträdelser av regelverket viavisselblåsarkanaler. Lagen kallas ”Whistleblowing Law” och fastställer vilka företag inom den privata sektorn som är skyldiga att införa ett internt rapporteringssystem. Det gäller företag med 50 eller fler anställda, politiska partier, fackföreningar, näringslivsorganisationer, bland andra. Å andra sidan anges i…